Om en motiverad rehab

Det blev en stökig sensommar för Huliganen. Först lite snubblingar och sådant som fick mig att göra en hältutredning och upptäcka en låggradig hälta, utan synlig orsak. Metacam och tre veckors skritt blev ordinationen. Lagom tills vi skulle åkt på återbesök kom dessvärre en kraftig förstoppningskolik och han hamnade 6 dygn inlagd på klinik. Det... Fortsätt läsa mer →

Om Stockholm Hästutveckling

Det tar ungefär 15 år som hästägare innan jag för första gången sträcker på mig och tycker att jag kan något. Det tar ytterligare 6 år innan jag nu, 31 år gammal, vågar tro att jag har något att lära andra. Efter drygt 20 år som hästägare tar jag mod till mig och startar Stockholm... Fortsätt läsa mer →

Om återhämtning och variation

För drygt tre år sen kom vad jag tänker på som vår vändpunkt. Resan då vi äntligen fick svar på vart Huliganen hade ont och hur vi kunde behandla det. Tre år sedan han blev frisk och vi fick chansen att börja om från noll. Börja från minus, snarare. Huliganen var sned och vind och... Fortsätt läsa mer →

Om att lägga ett träningsschema

Google Calendar blir min bästa vän. Jag ägnar timmar åt att pussla med Huliganens träningsschema. Det är ingen överdrift. Vi är som bekant fyra personer som rider en och samma häst. Inte nog med det. Det är en häst jag har en målbild för, med flera viktiga kriterier som ska uppfyllas längs med vägen. Jag... Fortsätt läsa mer →

Om att ta ett spännande beslut

Och rätt vad det är, tar jag ett spännande beslut. I 4,5 år har vi stått på en superfin lösdrift i Kungsängen, orten där jag också är bosatt. Jag har haft fem minuters körning hemifrån till stallet. Vi har haft en stabil flock och stallkompisar som känts som riktiga vänner. Otrolig natur och oändliga ridvägar.... Fortsätt läsa mer →

Om en spännande upptäckt

  Susanne Widner uppmärksammar mig på något spännande. Dagens träning är just slut och jag står bredvid Huliganen och diskuterar passet med henne, när hon säger “Titta hur han står med benen”. Jag har stått bredvid Sussi på många av hennes träningar. Har försökt lära mig vad hon ser, hur hon tänker och hur hennes... Fortsätt läsa mer →

Om att vara värd ett team

Det är bara ett par år sedan jag för första gången började leka med tanken om att ha ett eget team. Inte ska väl vi, tänkte jag. Ett team kändes som något för elitryttare, enbart elitryttare. Och vi var ju så långt från elitryttare som man någonsin kunde tänka sig. Huliganen hade just kommit hem... Fortsätt läsa mer →

Om otur (eller bristen på kunskap)

Många pratar om otur. För några år sedan hade jag utvecklat en allergi mot det ordet. Otur. Jag startade upp Huliganen.se och skrev på första sidan: “Vad är det som gör att vissa hästar är skadade hela tiden? Hur mycket otur finns det i världen? Och vad är egentligen otur? Tänk om otur är brist... Fortsätt läsa mer →

Bloggen bor hos WordPress.com.

Upp ↑