Dumma fåglar & galna hästar…

I vintras trampade Grodan sig i kronranden vilket sedan resulterade i en hovspricka. Att den skulle ställa till problem framåt sommaren var jag redan då förberedd på. Nu är vi där! Därför införskaffades ett par barfotaboots vilket jag varit sugen på att prova ett tag då jag helst inte vill sko honom om jag inte... Continue Reading →

Redo för rock’n roll

Under hela förra året så hade jag en överdrivet lång rehab plan för Eddie. Inte bara kroppsligt utan också mentalt. Han har varit som en bergodalbana med toppar och dalar hela tiden. Ska jag vara ärlig har det varit fler dalar än toppar och mer än en gång har jag varit redo att ge upp.... Continue Reading →

Here we go!

Efter några veckor med försiktig igångsättning vid hand är Grodan igång och tömkörs ett par gånger i veckan. Vi jobbar enbart i skritt med blandat koordination och styrka. Grodan jobbar som bäst när jag är nära. Så fort jag släpper ut på för mycket töm blir han lite osäker och frågande. Så en del av... Continue Reading →

Drömmar och verklighet!

De senaste åren har, som ni kanske märkt, mitt hästliv tagit en ny vändning. Målen jag hade då är inte riktigt de samma som nu. Vägen mot nu har sannerligen inte varit spikrak utan slingrig och krokig. Och det är inte säkert att den har rätat ut sig ännu. Det enda som fortfarande är sig... Continue Reading →

Gråväder och lera…

2020 - ett väldigt annorlunda år är på väg att ta slut. För att sammanfatta året för hästarnas del så finns det mycket positivt ändå. Eddie läkte ut sin skada och har mognat mentalt. Jag har alltid varit lite rädd för stora hästar. Och då menar jag inte rädd just för storleken utan mer för... Continue Reading →

Sadlat av och selat på!

Exakt den 20 september slant min tunga och sedan dess har Grodan påbörjat sin väg in i sportkörningen. Det är inte helt nytt för mig. Jag har både tränat och tävlat med Monzan, om än under en väldigt kort period. Dessutom tävlade vi först och tränade sen, vilket inte är så klokt 🤷‍♀️. För Grodan... Continue Reading →

1…2…kör!!!

Här hemma på gården har vi de senaste åren haft en tränare från Holland som kommit regelbundet och drillat kuskar från lätt till svår nivå. Jag gillar hans engagemang i varje ekipage utifrån deras nivå. Varje gång så har jag fått suget att börja köra igen. Men så åker han hem och suget går över... Continue Reading →

Nu är hösten här!

I söndags var första dagen jag kände att hösten var här på riktigt. Jag frös! Under sommaren har Eddie tränat på att behålla lugn och avslappning i olika miljöer och med olika distraktioner. Han har gått från att vara en mega fegpropp till att vara fegpropp vid enstaka tillfällen. Det som inte fungerar får vi... Continue Reading →

Nya tider…

Lite mer än halva 2020 har redan passerat. Nu först har jag landat i att jag inte kommer att rida och tävla som förr. Jag har vetat att det är så länge, men ändå någonstans så ville inte hjärnan släppa tron på att jag kommer igen. Nu har jag haft min lilla sorgeprocedur, släppt det... Continue Reading →

Bloggen bor hos WordPress.com.

Upp ↑