Trassliga trådar och många ägg!

I maj har Grodan funnits vid min sida i 4-år. Han har varit och är bland de svåraste hästar jag någonsin haft.

Han har varit som ett stort trassligt nystan. Du kan följa en tråd en bit, sen får du lösa ett trassel innan det går att följa en snutt tråd igen innan nästa trassel, osv…

Sakta men säkert har vi trasslat upp knut efter knut och nu börjar jag ana en viss logik i min synnerligen ologiska häst. Jag vet inte ännu om jag har rätt, men vi är något på spåret. Visserligen kan det vara ännu ett trassel men isåfall är det ett mer logiskt trassel.

Jag har haft turen att få en av mina nördvänner inhyrd hos mig så vi kan nörda tillsammans. Vi har studerat Grodan ur alla möjliga och omöjliga vinklar. Både stillastående och i rörelse. Med både förstoringsglas och lupp. Ni fattar 😅. Senast för någon dag sedan då vi en mörk blåsig kväll mitt på stallplan fick en rejäl aha grej mitt framför ögonen. Det är bara den lilla detaljen att när man hittar en röd tråd och tycker att han borde ha lätt eller svårt för en viss grej så gör Grodan något helt annat. Han är som ett litet kinderägg. You never know what you get! Ritningen säger att det blir en häst men du står där med en pingvin 🐧🤷‍♀️. Jahapp! Skalar och bygger lite till och vips en känguru 🦘🤦‍♀️. Surprise! Med tillräckligt mycket skalade, och tillräckligt byggande så kommer jag tillslut hitta ägget som innehåller en häst 🐎🩷.

2023 får därför bli året där största fokus ligger på den uppsuttna träningen. Det är nämligen uppsuttet det troligtvis är enklare att hjälpa Grodan att förstå hur han ska använda sin kropp. Enklare just för att jag har ben som kan hjälpa till.

Under åren som gått har vi skalat och byggt om samt rätat ut hans skeva kropp som pekade åt alla tänkbara och otänkbara håll. Nu ser han oförskämt bra ut, men det återstår en liten skevhet. Inte mycket, men tillräckligt för att orsaka problem. Jag gissar att vi nu är och petar i grundproblemet som gjort att han kompenserat hej vilt och tillslut slog knut på sig själv just för att han aldrig har lärt sig att koordinera sin kropp.

Som exempel så blir iaf inte jag bättre på att borsta tänderna med vänster hand om jag bara tränar upp styrkan. Jag är också otroligt dålig på att hålla grepen åt ”fel” håll när jag mockar. Jag vet hur man ska göra men rörelserna får inget flyt och det känns otroligt bakvänt. Lite samma som för min häst. Under tiden vi har rätat ut honom har han dessutom fått förhålla sig till att kroppen hela tiden förändrats och att det som fungerade igår inte är detsamma imorgon. Den lilla skevhet som kvarstår tror jag inte att vi kan göra så mycket åt, det är helt enkelt så han ser ut. Nu återstår att hjälpa honom att använda sin kropp rätt. Mycket koordination i kombination med styrka. Tilläggas ska väl också att han inte har en diagonal sida som är bättre eller sämre utan en höger och en vänstersida som inte samarbetar.

I helgen som var hade vi körträningar. Jag hade två pass bokade men valde att avstå körningen och istället ha två uppsuttna pass för att få lite extra hjälp i uppstarten. Helt kort handlar det om att bromsa vänstersidan och aktivera högersidan för att på sikt få de båda kroppshalvorna att arbeta tillsammans. När höger och vänster sida arbetar tillsammans blir Grodan rak. Så ett av målen är nu att få höger och vänster att sitta ihop.

Vi började även med travövergångar från rakhäst. Han gör väldigt fina övergångar och travar fint på raka spår. Att från rakt spår gå över på böjt spår var en otroligt suspekt känsla när Grodan blev en ”roadrunner” med bakben och framben i olika takt och tempo! Sannslöst obekvämt att sitta på och med stor vältvarning! Att göra övergången till trav på böjt spår och ut på raktspår var en betydligt angenämare känsla. Vi får leka lite med övergångar och prova oss fram samt utöka sträckorna när det känns stabilt.

Note to self är att inte ropa whohoo med glad röst för det betyder uppenbarligen att det är fritt fram för diverse ovanmark skutt som vi definitivt inte är redo för! Jag är för gammal för sånt 🙈.

Nu ska vi ägna några uppstartsveckor med uppsuttet skrittarbete där vi fokuserar på olika sidoförflyttningar. Lite skänkelvikningar och bakdelsvändningar. De behöver inte vara perfekta utan bara några steg. Tempoväxlingar i skritt samt övergångar mellan skritt, trav, skritt, halt, nästan halt osv. Det viktigaste är att högersidan och vänstersidan sitter ihop. Vi börjar här så får vi se vad som tittar fram ur nästa ägg..

En ”roadrunner” har han varit både i vagn och på töm innan det blev bättre, så det finns hopp och det är bara att nöta på. En liten översättning för vad vi kallar ”roadrunner”. Det blev ett samlingsnamn för när alla benen eller fram- och bakdel går i olika takt och tempo med varierande kombinationer. Det är Grodans lösning när han inte vet hur han ska använda sin kropp.

Här kommer därför en före & efter film i vagn 🥳

Den första är inte från när vi började köra och är därmed inte den värsta. Den andra är från några månader senare. Värt att notera är att det är skillnad, men absolut inte perfekt. Som bonus får ni även instruktionerna från min tränare 😊

I veckan så kommer vi träffa Sussi så Grodan får göra även henne förvirrad! 🐸