Om en spännande upptäckt

  Susanne Widner uppmärksammar mig på något spännande. Dagens träning är just slut och jag står bredvid Huliganen och diskuterar passet med henne, när hon säger “Titta hur han står med benen”. Jag har stått bredvid Sussi på många av hennes träningar. Har försökt lära mig vad hon ser, hur hon tänker och hur hennes... Fortsätt läsa mer →

Om att vara värd ett team

Det är bara ett par år sedan jag för första gången började leka med tanken om att ha ett eget team. Inte ska väl vi, tänkte jag. Ett team kändes som något för elitryttare, enbart elitryttare. Och vi var ju så långt från elitryttare som man någonsin kunde tänka sig. Huliganen hade just kommit hem... Fortsätt läsa mer →

Om otur (eller bristen på kunskap)

Många pratar om otur. För några år sedan hade jag utvecklat en allergi mot det ordet. Otur. Jag startade upp Huliganen.se och skrev på första sidan: “Vad är det som gör att vissa hästar är skadade hela tiden? Hur mycket otur finns det i världen? Och vad är egentligen otur? Tänk om otur är brist... Fortsätt läsa mer →

Om fyra ryttare på en Huligan

Att ha en korsning mellan connemaraponny och morganhäst är en spännande utmaning på flera sätt. Framförallt när det handlar om foder och vikt. Huliganen är nästan ständigt överviktig. För att öka på utmaningen med hans vikt ytterligare, så står vi på en lösdrift där hästarna fodras gemensamt. Dvs, jag får snällt anpassa mig till den... Fortsätt läsa mer →

Om Huliganen

  Förutsättningarna var inte bra från början. Huliganen kom till med hjärtat, inte med hjärnan. I själva verket var det en slump att jag ens blivit en hästtjej, med två föräldrar om var allt annat än hästintresserade. Föräldrar som gav vika för min storasysters tjat om en egen häst, och köpte henne ett 1-årigt connemarasto... Fortsätt läsa mer →

Bloggen bor hos WordPress.com.

Upp ↑