… bilproblem och hovproblem. Det är väl en kort summering av vad som händer i mitt liv för tillfället.
Hösten har verkligen inte blivit som planerat kan man väl säga. Iris har vilat av olika anledningar sen i september. Ursprungliga planen var att hon skulle gå fullt ut i alla fall oktober ut, men det blev inte så. Orsaken är dels att jag inte har haft tid, vilket i och för sig kanske inte är så konstigt med heltidsjobb och studier på 100%. Att sysselsätta sig 200% ger inte mycket tid över till annat… Men det beror också att Iris har haft lite problem med sina hovar.
Iris är barfota och har varit det sedan tidigt 2019. Detta har funkat super, hon har aldrig haft några problem och har inte varit öm. Även förra vintern funkade detta problemfritt. Det har funkat toppen, ända tills i höst. Av någon anledning har hon blivit mjuk i sulorna, vilket innebär att hon ömmar på ojämnt underlag. Varför det har blivit så är svårt att säga något om.
Att hålla hästen barfota eller skodd känns som det är lite av en het potatis i hästvärlden. Min åsikt är att så länge hon kan gå barfota utan att ömma så får hon göra det, men så som hon är nu är det inte i min värld etiskt försvarbart att fortsätta ha henne barfota. Om hon fortfarande är besvärad med boots på i hagen så finns det inga alternativ än att sko henne, speciellt med tanke på att hon bara blir tyngre och tyngre nu i och med dräktigheten. Att sko henne nu betyder ju inte att hon i framtiden inte kan gå barfota igen, men som det ser ut nu har våra förutsättningar ändrats. Ändrade förutsättningar leder till andra lösningar. Ergo – skor.
På tal om dräktigheten så börjar Iris få en rejäl kula nu. Hon är så söt med sin mage och fluffiga päls. Hon verkar också, om vi bortser från fötterna, väldigt nöjd med livet.
Planen framåt är skor på, sedan tömkörning i den mängd Iris orkar med det.
Ha det gôtt!
Uppbyggande Träning 
Kommentera