Upp som en sol …

… och ner som en pannkaka.

Ibland vänder livet fort. För ett par veckor sedan flyttade jag Iris till Billby Hästcenter i Sigtuna. Första dagen i nya hagen slutade på Mälaren hästklinik med en oviss prognos. Inte det roligaste sättet att avsluta kvällen på.

Iris sätt att hantera en ny flock är att hålla sig undan de första dagarna. Klassiskt är att hon ställer sig i ett hörn de första 3 dagarna innan hin vågar hälsa på någon. Detta innebär att hon kan springa lite i början när de andra hästarna närmar sig och denna gången var inte annorlunda. Vi släppte ut henne runt kl 15. Vi höll lite koll i början men hon drog några repor och gick och ställde sig i ett hörn – det vill säga allt var som det brukade vara. Jag var nere och kollade till henne i samband med eftermiddagsmaten vid kl 17 och då var allt lugnt. Det syntes att hon sprungit lite men hon var torr och verkade pigg och fräsch.

Strax innan kl 18 kommer en stallkamrat in och säger att Iris är halt. Och det var hon. Blockhalt. Hon kkunde i princip inte gå eller stödja på höger bak. Jag var nere och hämtade henne, hon hade ett sår på yttersidan av kotan ganska långt fram. Såret i sig såg inte så farligt ut men i och med att hon typ inte kunde gå så går ju tankarna direkt till fraktur.

Matilda hjälpte mig få in Iris i stallet medan jag ringde kliniken. Efter lite prat och bilder så kom de ut och kollade på henne och satte på en stödskena så att jag skulle kunna transportera henne de 8 min vi har till Mälarkliniken. Väl framme på kliniken röntgade, ultraljudade och undersökte de kotan och hoven. Ingen fraktur, eller annan skada på leden vad de kunde se. Dock gick såret rakt in i leden och hon hade fått en allvarlig infektion. Prognosen var oviss.

Iris fick smärtstillande och var kvar på kliniken. Tidigt dagen efter opererades hon för att spola ur leden och se om det fanns några ytterligare skador de tidigare inte kunnat se. Hon fick även en dunderkur antibiotika. Sen var det bara att vänta och se hur hon svarade på behandlingen. Som tur är blossade inte infektionen upp igen och hon blev bara bättre och bättre, ingen feber eller hälta. Så förra onsdagen kunde jag hämta hem henne efter en vecka på klinik.

Ordinationen var boxvila inne med 3-5 min promenader varje dag tills stygnen kunde tas en vecka senare. Jag tog stygnen i onsdags och igår gick vi vår första 20 min promenad. Det är alltså det första vi gör efter 2 veckor av total boxvila, bortsett från de 5 varv åt vardera håll vi gått på stallplanen senaste veckan. Det märktes att Iris var överlycklig över att komma ut och röra på sig, trots regn och mörker.
Nu är det box/sjukhage med dagliga 20 min promenader som gäller i 5 veckor till innan återbesök. Ser allt bra ut efter det är det långsam igångsättning som gäller.

Det var inte riktigt såhär jag planerat hösten, men ibland blir det som det blir. Fokus nu är att Iris ska bli fullt återställd och det känns som att vi har klarat av den värsta perioden i alla fall. Nu handlar det bara om att blicka framåt så får vi komma igen nästa år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Bloggen bor hos WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: