Om otur (eller bristen på kunskap)

Många pratar om otur. För några år sedan hade jag utvecklat en allergi mot det ordet. Otur.

Jag startade upp Huliganen.se och skrev på första sidan: “Vad är det som gör att vissa hästar är skadade hela tiden? Hur mycket otur finns det i världen? Och vad är egentligen otur? Tänk om otur är brist på kunskap?”

Med åren tonade jag ner min kaxighet kring otur i förhållande till okunskap. Mina bekanta tycktes faktiskt drabbas av just otur. Till synes oförutsedda skador när man enligt konstens alla regler försökt undvika dem. När de berättade för mig om sina skador, ursäktade de sig ofta i samma mening. Jag tonade ner min kaxiga attityd. Jag ville inte vara en person som bidrar till dåligt samvete i en situation som redan är tuff. Jag som vet allt om hur det är att ha skadad häst. Jag borde vara stöttande.

Men samtidigt.

Åren rullar på och jag fortsätter se mönster. Vissa hästar drabbas ovanligt ofta av skador. Särskilt hästar som inte byggt en ordentlig grundstyrka. Hästar vars återkommande skador gör att träningen blir stötvis och ofta snäppet för intensiv. Som att man vill passa på när hästen väl är ridbar.

Vissa hästar drabbas av otur. Ren otur. Men de flesta gör det inte. De flesta skadade hästar tror jag drabbas av okunskap.#_0136-2.jpg

Kunskap för mig, är att se till individen och dess behov. Att ta reda på fakta framför åsikt, att våga ifrågasätta både sig själv och sitt team, att bortse från något man “alltid har gjort” eller tycker mycket om, för att det inte är vad som är bäst för den häst, den skada eller den situation man befinner sig i. Att kunna analysera, reflektera och vidta åtgärder. Att våga be om hjälp när ens egen kunskap inte räcker till. Att förstå att när man ansvarar för levande djur, behöver man lämna sitt ego utanför.

Jag älskar att få feeling. Feeling är det härligaste som finns. Men man behöver vara jordad nog att inte låta plötslig impuls och glädjerus få en att utsätta sin häst för saker den inte är redo för.

Låter det enkelt? Det är det inte alltid. Om det vore enkelt skulle hästar (nästan) aldrig överanstränga sig. Hästar som nyligen satts igång skulle aldrig gå träningar som i efterhand visade sig vara för tuffa. Ingen skulle råka rida flera krävande pass på raken eller åka till en clinic eller tävling hästen inte var redo för. Men det händer. Vi utsätter våra hästar för belastning vi inte har förberett den för. Och då är “otur” en väldigt dålig förklaring, och väldigt långt ifrån sanningen.

Så. Världen är inte svart eller vit. Det är klart att man kan drabbas av otur. Det är klart att man kan göra små misstag som leder till orättvisa påföljder. Jag är inte bättre än någon annan. Jag gör också misstag, prioriterar fel och får feeling ibland. Men när något går fel, är jag heller inte rädd för att analysera.

Att bygga en hållbar häst från grunden tar tid. Det krävs tålamod. Men sen, när grunden är lagd, finns betydligt mer utrymme för både misstag och feeling. Så lägg tiden, ha tålamodet. Det kommer vara värt varenda minut.

Du hittar oss och hela vår historia på Huliganen.se

/Matilda

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Starta en blogg på WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: