För väldigt länge sen hörde jag talas om en toppryttare som åkte till Kyra Kyrklund i Finland för att träna sin dressyrhäst. Ryttaren hade förväntat sig tuffa träningspass med mycket galopparbete. Döm om hans förvåning då han fick träna i skritt i tre veckor, innan ekipaget fick gå över till trav och galopp.
Jag gick och funderade mycket på det här. Tittade på min egen häst som alltid ville ”ge järnet” i galoppen och jag visste att jag inte hade den skicklighet som krävdes för att jobba henne korrekt i galoppen. Hmm, kanske ska jag testa att bara jobba i skritt, tänkte jag. Observera att det här var långt före vi började prata om uppbyggande träning av hästen.
Så jag jobbade i skritt. Gjorde halter, kortade och längde skritten, fram- och bakdelsvändningar, gick över bommar, ja ni vet ju själva vad mycket man kan göra. Som paus i arbetet under veckan gjorde vi långa (jag pratar två timmar och mer) skrittpass i naturen, upp och ner i backar och krånglade oss runt stammar och stubbar.
Ni har nog redan räknat ut vad som hände. Min häst blev starkare, snyggare, lugnare. Jag kunde galoppera på volten i lugnt avslappnat tempo. Till och med den stränga ridläraren ropade: ”Hon ser fantastisk ut!”
Att jag sen blev diplomerad i SWUS Uppbyggande system för häst, känndes som en självklar riktning för mig. Och jag ser nu samma utveckling hos flera hästar som min, när de börjar med uppbyggande träning i skritt.
Så mitt råd är: Våga tro på träning i skritt. Utvärdera kontinuerligt hur hästen utvecklas. Kom ihåg att ta bilder så att du ser vad som händer.
Till minne av min fantastiska Gassenda.
Pia Schiller,
Hästmassör, diplomerad SWUS
Uppbyggande Träning 
Kommentera