Man kan inte ändra det som varit – men man kan ändra det som kommer!

Det har varit tyst om Eddie ett tag. Det betyder inte att han inget gör – snarare tvärtom!

Ni som läst tidigare inlägg vet att vi i oktober förra året gjorde ett rotationsfall där jag efteråt fick operera in lite skruvar och plattor i kroppen. I april när han började ridas igen så hamnade jag åter på marken med en gigantisk lårkaka och en spricka i knät som resultat. Dock inga skruvar denna gång utan det fick räcka med tejp och värktabletter!

Här stoppades allt och jag har funderat, analyserat och utvärderat varför det blev som det blev. I juni när vi drog igång träningen igen så såg den helt annorlunda ut.

Att göra likadant en gång till och förvänta sig ett annat resultat vore ju bara dumt! Rent ut sagt väldigt korkat.

Så jag har valt att totalt börja om från början, och faktiskt med båda hästarna. Nu är mitt mål lite annorlunda. Eller njae, målen jag hade kvarstår på sätt och vis, men de står tillfälligt åt sidan och har halkat ner lite på ”rankingen” vilka mål jag vill uppnå. De långsiktiga målen har blivit högre och annorlunda och de förut långsiktiga målen spretar lite åt sidan. Lite rörigt kan man tycka men det kommer räta till sig när allt faller på plats. Var sak har sin tid. Men än så länge kravlar vi omkring på golvet och försöker ta oss upp på trappsteg ett….typ!

Jag har känt en längre tid att jag bara står och stampar och inte utvecklas. Jag har vetat åt vilket håll jag vill men inte tagit mig över tröskeln. Ni vet, dagarna går och man traskar omkring i ett bekväm läge. Man vet vad man gör men det är inget som tar en framåt. Och det är ju lite läskigt att ge sig in i något man inte riktigt behärskar.

Det senaste året har jag fått lite andra perspektiv på saker och ting. Jag är samma gamla jag och vill fortfarande (nästan) samma saker, MEN på ett annat sätt. Nu var det dags att ta tag i saken. Jag behöver utvecklas och ge mig själv en utmaning 😁.

Här får jag jobba massor med mig själv. Att ändra på sig går inte på ett tjilevipp och det är lätt att halka tillbaka i gamla vanor, bara för att det är mer bekvämt. Jag kan visualisera målet framför mig men har svårare att se vägen dit.

Och ser man inga resultat av det man gör på en gång eller åtminstone ganska snart så är det svårt att fokusera på att fortsätta på den nya vägen.

Jag har valt att fokusera på små små saker som att ”något” ska förändras. Vi upprepar, upprepar och upprepar och så plötsligt bara händer det! Och vi har tagit ett litet steg framåt. Har man upprepat en ny sak tillräckligt många gånger så blir den tillslut en grej att känna sig bekväm med. Det gör iaf mig väldigt pepp på att fortsätta.

Det handlar om att släppa all prestige och ångest över att prestera. Man måste vara koncentrerad här och nu! Och sedan se de små förändringarna sprida sig som ringar på vattnet.

Just det där ”här och nu” är jätte svårt. Jag har svårt att fokusera på en sak i taget och i mitt huvud är det ständigt liv och rörelse. På 122 saker samtidigt. Lite som en popcornmaskin.

När jag är med hästarna är mitt huvud som lugnast. Då kan jag gå in i en mental bubbla och tappar lite tid och rum. Men vissa störningsmoment har jag svårt att sålla bort, och det får jag jobba med, för det medför en viss irritation över störningen som jag får in i bubblan. Och hästarna känner den.

Jag har inte satt ord på detta förut, och det kan tänkas att det är fel ord eller att jag formulerat mig fel. Jag vet ju inte riktigt vad jag vill ha fram 🤔.

Mest betyder det att jag håller på att processar fram en ny variant av mig själv. Förhoppningsvis en mycket bättre variant med mer kunskap och erfarenhet på kontot.

Kanske kan jag sätta bättre ord på det när vi kommit ett par trappsteg upp. Eller så kommer jag alltid låta flummig.

Hur som helst så är det som det är 😁

Så vad är det vi gör nu då?

Just nu helt enkelt back to basic. Regler som gör att vi kan förhålla oss till varandra och den stora världen, och en bra kommunikation för att få så små missförstånd som möjligt. Vi strävar efter kontakt och avspändhet i allt vi gör.

Eddie förbereds för att kunna bli ridhäst igen då han efter våra olyckor blivit spänd och osäker för allt som rör sig i ”ryttarzonen”. I detta arbetas det självklart även med att jobba kroppen uppbyggande för att den ska ha bästa förutsättningarna för att utföra det vi i framtiden tänkt oss.

Grodan förbereds för sitt nya jobb som ridhäst där han ska använda sin kropp annorlunda mot vad han är van. Jag vill att han ska börja tänka mer och ta ansvar för vad som är hans jobb, dvs hålla riktning, tempo och gångart. Och gärna hålla rätt på alla fyra fötter!

Det finns saker som är nödvändiga att kunna. Så som lite basic regler för att kunna umgås och träna med hästarna på ett tryggt och säkert sätt. Och så finns det saker som är bra att kunna. Sådant som underlättar för både två och fyrbenta. Men det finns oxå saker som man kan kunna just bara för att det är kul 😁.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Bloggen bor hos WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: