Jag tänkte börja från börja med min och Sonjas resa.
Innan Sonja (Sevilla Q)hade jag haft flera ponnyer men endast den sista hade jag tävlat 2 dressyrtävlingar i LC på och egentligen hade jag mest ridit i skogen.
Jag var redan nu mest intresserad av dressyr så vi letade en dressyrhäst när jag blev för lång för ponnyn. Vi åkte runt i hela Sverige och provade mer än 20 hästar men hittade inget som passade mig.
Så ringde min tränare Fredrik Böhling som sa att hade en elev som skulle sälja sin dressyrhäst och att den här hästen var värd att åka att titta på. Den här hästen stod bara några mil ifrån oss så vi åkte redan dagen efter och tittade på den. Det här var en torsdag. När vi kom in i stallet stod det en häst på gången, hon hade ett mycket vackert huvud men för övrigt såg hon mest ut som en gammalt avelsmärr. Hon var rund om magen och hade svankrygg och jag tänkte nej ännu en besvikelse. Men vi klädde på henne sadel och träns och tog ner henne till ridhuset. Ägaren satt upp och började rida och plötsligt framträdde en helt annan häst. Hon riktigt flöt fram i ridhuset. Hon gjorde öppnar, sluter, byten och hon hade en sån power. När jag fick sitta upp fick jag samma fina känsla som jag hade sett när jag stod på backen. Där och då blev jag helt förälskad i den här hästen.
Vi åkte hem och pratade hela familjen och på torsdag kväll bestämde vi att vi skulle ha henne. På fredag ringde vi och pratade med ägaren och på måndag veterinärbesiktade vi henne och Sonja fick flytta hem till oss. När det gått en månad startade jag min första dressyr tävling, en LC som jag vann. Sonja var laddad och skenade några varv på framridningen och jag tänkte då att det här går aldrig. Vi hann tävla en hel säsong och blev placerad på varje tävling. Vi hade tagit oss från LC till LA på ett år. Jag kanske bör nämna att Sonja inte var tävlad i dressyr innan vi köpte henne så allt var ju nytt för oss bägge då ingen av oss hade någon tävlingsrutin.
Det var en otrolig känsla att det bara flöt på men i augusti 2017 så upptäckte min tränare att hon inte var riktigt ren bak. Vi åkte direkt till veterinären där vi fick beröm för att vi kom så tidigt med en höst som hade inflammationer i bakknäna. Oftast kommer inte folk in förrän hästarna är mer halt. Här får jag ge en eloge till min tränare Fredrik som ser sånt här så tidigt. Sonja fick en lång konvalescent men nu började vi fundera lite eftersom hon var så oliksidig. Något som jag hade funderat över redan från början men som jag inte vågat berätta för mamma och pappa var att Sonja redan när jag provred henne var väldigt oliksidig men jag ville ju så gärna ha de här hästen.
Eftersom Clara hade fått en sån fin hjälp av Sussi tog vi även hjälp av henne med Sonja. Det var nu jag kom i kontakt med den uppbyggande träningen som vi idag använder oss av på alla våra hästar.
Idag tävlar jag och Sonja MSV dressyr och har för någon vecka sedan ridit våran första MSV B på 63,3%. Målen för 2019 är satta och jag kommer berätta mer om våran resa hit för att nå fram till där vi är idag.
https://nouw.com/systrarnahartmann?nsuserid=1441755&nstitle=SystrarnaHartmann
Kommentera