Kanske har du sett filmer på när Sussis barnbarn Alicia hanterar och rider den vita enhörningen Mist? Det där med att sakta skrida omkring med miniryttare är enligt Mist ett av få syften med att vara på en ridbana eller i ett ridhus. WE-hinder och saker som ballonger, presenningar och bollhavsbollar kan också skapa ett syfte med att vara på sådana platser. Någon gång ibland signalerar därtill hela hästen att jag bara måste släppa honom lös på banan så han får sprattla av sig ordentligt på egen hand, som på filmskärmdumparna nedan.
I övrigt är det naturen som gäller, framförallt sedan en del märkliga symptom det senaste året fått sin förklaring i att Mist bär en av genvarianterna som verkar ligga bakom muskelsjukdomen PSSM2. Utifrån de förändrade förutsättningarna det innebär för hans kropp har jag valt att pensionera honom från WE-tävlandet och flytta ut det mesta av ridningen i skogen. Mist själv älskar att bara strosa omkring i naturen utan att jag håller i tyglarna och vissa dagar är det precis det vi gör. Perfekta återhämtningsdagar! Andra dagar är det rejälare uteritter som gäller – rider vi själva så är de passen gärna drygt en mil, sällskapar vi med distansryttarkompisar så kan de gott och väl bli det dubbla. Ytterligare andra dagar är det fokus på det uppbyggande arbetet och här kommer enhörningsgymmet – även känt som naturbanan – till nytta.
Det är verkligen bara fantasin som sätter gränser för vad vi kan göra där. En lite rejälare stam från ett fallet träd: kringelikroka fram och tillbaka och göra halter före, över och efter. Två fallna trädstammar som lagt sig i kors över varandra: göra som ovan men på en liten volt. Små fallna träd eller stockar som går att släpa omkring: bygga en bombana. Kanske skrittbommar, kanske underlaget tillåter travbommar, eller så bara är de på ett avstånd som hästen får anpassa sina steg till för att det är just så jag lagt dem. En liten lutning så jag kan jobba med bommar i backe. Några extra perfekta träd – eller stenar, stubbar eller annat – att jobba med volter eller slalom kring. Jag har det mesta av ”gymmet” samlat i samma skogsparti – dessutom nära en grusväg, så jag kan gå ut på den och återhämta med lite gångart mellan övningarna.
Nästa utvecklingsprojekt för gymmet är att den här lilla plätten intill grusvägen ska få några egna ”bommar”. Tanken är att jag då kan använda den till exempel till att rida fyrkanten, till att göra alla de övningar som går att göra med en enda bom, till att snirkla mellan bommarna med olika sorters vändningar, eller till att träna rakriktning mellan bommar på grusvägen, för att ta några av alla exempel på möjligheter det ger. Två fallna små träd inom lagom ”släpningsavstånd” har jag spanat in, två till ska jag hitta. Så blir det att ta med sågen ut i skogen för att få bommarna lagom långa och sedan har vi ytterligare en anledning till att lämna den traditionella ridbanan och njuta av naturen.
Vill du se mer av det vi gör så finns jag på instagram som akiwisen och Mist har #ponnymara som sin egen hashtag.
Apropå att Mist gått i pension från tävlingsbanan och njuter av ett semipensionärsliv – jag letar en till häst, som då blir min nya tränings/tävlings-kompis med inriktning mot WE. Målet är att på sikt tävla MSV-klass. Kanske vet du någon frisk och sund liten häst, upp till ca 160 cm i manken, som är väl grundriden och som letar nytt hem? Hör gärna av dig! Jag har en ledig box, som bara väntar på att jag och den rätta hästen ska hitta varandra. : )
Anna Wiik
Uppbyggande Träning 
Kommentera