Tack vare SWUS kan jag vara den bästa människan för min häst

Jag började med SWUS innan jag hade min häst Rambo. Innan jag ens visste vad det var. Jag började tack vare min otroliga tränare och kusin Elettra Sonedotter som introducerade mig till både centrerad ridning och SWUS när jag fått min första medryttarhäst Prince. Hon visade ett sätt att träna häst på som handlade om att skapa system, kontinuitet och en relation. Den kopplade så fint in i den ridning jag ville lära mig och det dressyrabete jag ville göra.

Sen kom en av de bästa dagarna i mitt liv och jag skaffade min häst Rambo. Jag kunde ingenting och var lika delar överlycklig och livrädd. Nu skulle jag ta hand om en häst, helt själv med eget omdöme. Tack och lov hade jag hittat den finaste vännen en hästtjej kan hitta. En häst som från dag ett tog hand om mig, lärde mig hur en bra hästmänniska ska bete sig och förlät mig när jag inte var den personen. Hästen som jag ville ge allt eftersom han förtjänar allt.

Jag insåg att jag behöver ett system för att kunna träna min häst så bra som möjligt. Jag tog hjälp av min dressyrtränare Carro med tekniken och Elettra med att bygga min häst och genom dem började jag hitta ett system, mitt system. Mitt team kompletterades sedan, under en helg i Norrtälje hos Elettra, med Sussi och min ridning och mitt upplägg förändrades, utvecklades, igen.
Jag lever med medfödda funktionsnedsättningar som påverkar mina armar, händer, höfter, knän och fötter, och en autoimmun sjukdom som givit mig kronisk smärta från midjan och neråt, vilket gör att jag inte har den kropp jag ibland skulle önska. Vissa dagar är jag mitt bästa och då kan jag erövra världen, andra dagar har jag så ont att jag inte ens vet hur jag ska få på mig ridbyxorna. Och de riktigt dåliga dagarna är jag extra tacksam för mitt system och för SWUS, för trots att jag knappt kommer ur bilen kan jag jobba min häst och ge honom den träning han behöver och förtjänar.

De bra dagarna sätter vi rörelserna i de dressyrprogram vi tävlar, vi finslipar hindren i WE:ns teknikmoment, vi jobbar öppnor, slutor och skänkelvikningar och vi galopperar vårt snabbaste på åkern. De dåliga dagarna sitter jag upp barbacka och bettlöst i gympaskor. En bom åker fram på banan och vi jobbar halt framför och bakom den, gör framdels- och bakdelsvändningar och tempoväxlingar i skritt genom att jag ändrar rörelserna i mina höfter. Min kropp är inte ett hinder för att Rambo ska få det han behöver, för jag kan träna utan att den fungerar.

Tack vare SWUS kan jag vara den bästa människan för min häst.